Hem › Forum › Ensam vårdnad pappor › Pappan blir misshandlad hon får vårdnad?
Taggat: misshandlad pappa, personangrepp, SOL 14, tvist, vårdnad om barn
Detta ämne innehåller 1 svar, har 1 deltagare, och uppdaterades senast av Sussi - 11 år sedan.
Jag såg en artikel + bild på facebook idag som gjorde mig väldigt upprörd, ska pappor verkligen behöva bli såhär dåligt behandlade av systemet?
Nedan hittar du ett utdrag från inlägget, tryck på källanvisningen längst ner för att se bild.
Den obetrodde pappan…
En lite längre text men lovar att vissa kommer få magknip.. Dela gärna för detta kan inte vara okej?!
Den 27e november vill sambon göra slut och det kommer från ingenstans. Vi har två barn tillsamman, en liten prinsessa på snart två år och en charmör till kille på snart 9 månader. Det gick snabbt över till att hon sa att hon skulle ha ensam vårdnad för att jag varken kunde ta hand om barnen och att jag inte visade något intresse för våra barn. Fortfarande chockad över att vi skulle bryta upp så fattade jag inte alls vad hon menade då jag nyligen återgått till min heltidstjänst inom polismyndigheten efter sex månaders pappaledighet då sambon haft svåra ryggbesvär och inte kunnat ta hand om barnen.
Från den 27-28e november så fick jag höra en massa personangrepp om hur dålig pappa jag var och att hon skulle ta barnen ifrån mig som tex om jag inte förde över mina föräldrar dagar till henne så skulle jag bli av med barnen och inte få träffa dom och hon skulle se till att rätten var på hennes sida och om jag inte passade mig så skulle jag bli av med nycklarna till bostaden.
Den 28e november kl 19.05 så ligger jag på soffan med dottern i famnen och myser framför tvn och sonen ligger intill oss på soffan medans mamman hämtar tvätten i tvättstugan. Jag har sagt att jag skall sova borta denna natt då jag inte orkar lyssna på hennes kränkningar och nedtryckningar. När hon kommer upp så sätter hon sig på soffan och frågar om hon skall föra över lite pengar från min lön som tidigare förts över till hennes konto för räkningar så jag kan köpa ett busskort då jag inte får använda bilen då den stå i hennes namn. Jag svarar att jag löser det på annat håll. Hon loggar in på sin bank och ser att jag fört tillbaka 5589:- utan 19.000:- och börjar då gapa och skrika och frågar hur hon nu skall köpa julklappar till barnen. Hon skriker så högt så att sonen vaknar och gråter. Jag säger att vi kan prata när barnen somnat och att hon ska sluta hålla på inför barnen. Hon säger då att jag aldrig kommef få träffa barnen och återigen att rätten kommer stå på hennes sida. Jag svarar henne då att -Bara så du vet så spelar jag in det du säger så folk får höra hur du hotar om barnen, hon blir då tyst och reser sig och ställer sig framför mig och dottern gestikulerar med långfingret emot mig bara några cm ifrån mitt ansikte, jag vänder då huvudet mot dottern för att se om hon somnat eller är vaken vilket hon är. När jag vänder tillbaka huvudet så får jag ett hårt knytnävsslag under höger öga.
Chockerande så frågar jag vad hon håller på med och ber henne gå där ifrån varpå hon börjar slita och försöka ta dottern ifrån mig som blir ledsen över mammans beteende. Jag säger åt henne att hon skall låta henne vara och gå här ifrån och lugna ner sig. Jag tar dottern och går in i barnens rum och ringer barnens gudmor samtidigt som jag försöker lugna ner mig själv och dottern. När sambon hör hur jag pratar med nån så försöker hon slita ifrån mig telefonen och dottern, hon gapar och skriker och när jag försöker lämna rummet för att gå undan så knuffar hon in mig igen..
Jag uppmanas att kontakta polisen vilket jag oxå gör och ett yttrebefäl kommer till platsen och upprättar en anmälan och dokumenterar skadorna. Därefter så lämnar jag lägenheten och åker till jobbet.Dagen efter så blir jag erbjuden av sambon att komma och äta middag hos hennes föräldrar. Den 30e november så upptäcker jag blåmärken på dottern där jag sett hur mamman tagit tag om tidigare. Det upprättas en oros anmälan utav mig till soc då polisen inte har upprättat en så kallad SOL 14. Det går ca en vecka där jag träffat barnen innan och efter arbetet och haft dom över nätterna. Jag kontaktar soc igen då det görs fler upptäckter av blåmärken på dottern efter umgängestid med mamman men ingen från soc ringer upp. Mamman har även börjat ringa runt till gemensamma vänner och berättat vad som hänt och erkänt misshandeln men samtidigt svartmålat mig och sagt hur hon skall ta barnen ifrån mig. Ytterligare en vecka går och jag blir uppringd av en kvinna som ifrågasätter varför jag har ”jagat” henne.
Jag förklarar då min oro då fler blåmärken dyker upp på dottern och då hon inte går på dagis. Hon säger att jag behöver inte vara orolig då hon träffat mamman i 45 min tillsammans med barnen och hon delar inte min oro då hon säger att mamman kunde både prata med henne och hålla kolla på barnen sen så skrattade hon.. Det går ytterligare en vecka utan att något händer och jag kontaktar chefen på socialtjänsten som säger att hon skall återkomma vilket hon inte gör, däremot så startar dom en utredning som senast skall vara klar inom fyra månader, det har gått över 5 månader och oron samt blåmärkena består. Dom går även efter mammans berättelser först att dom uppkommit på dagis men soc besvärar sig inte med att kolla upp dotterns närvaro lista sen när mamman ändrar sin historia till att jag kan ha åstadkommit dom och även misshandlat mig själv så tror dom på det..
Den 15e feb så satt vi i Attundas tingsrätt och mamman körde på taktiken att jag var farlig och kontrollerande, men i verkligheten är det tvärtom. Dom gjorde sig även skyldiga till bevisförvanskning för att skapa missaktning från rättens sida gentemot mig. Vi kom överens om att jag skulle träffa bädottern på dagis vid två tillfällen i veckan i väntan på tingsrättens interimistiska beslut. Två dagar går mamman till förskolan och informerar att jag skall komma och träffa barnen men eftersom jag är ”psykiskt sjuk” och farlig för barnen så måste dom övervaka mig vilket resulterar att jag inte är välkommen. Detta meddelas till tingsrätten. Beslutet kommer två veckor senare och jag får ett dygn umgänge i veckan med mina barn i väntan på att en vårdnadsutredning skall vara klar den 1/7.
Tiden från den 27/11-12 till idag har varit fruktansvärt jobbig där jag blivit utsatt för våld, kränkningar, övergrepp, hot och mist umgänge med mina barn. Polisanmälan om misshandel, barn misshandel, egenmäktighet med barn, övergrepp i rättssak och bevisförvanskning har gjorts.. Mamman uppmanades att upprätta en anmälan mot mig för att jag skulle anses mindre trovärdig.. Det har gått som sagt 5 månader och inget har hänt till barnens eller min fördel. Kan man som kvinna/mamma bete sig hur man vill och begå brottsliga gärningar utan att det händer något? Detta är inte ett sätt att sätta barnen i fokus och för deras bästa som alla säger.. Jag vet att berättelsen är lång men bara skrivet lite på ytan..
/Den obetrodde pappan
Källa: https://www.facebook.com/photo.php?fbid=550721981616942&set=o.122127634874&type=1&theater
Låter verkligen hemskt, kan verkligen känna med han :/
Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.