Hejsan!
Jag har en liten dotter på snart 6 månader och har haft henne hos mig ända sedan hon föddes.
Jag & fadern separerade (aldrig gifta) under graviditeten, men var överens och allt var drid och fröjd fram tills dess att han skaffade ny flickvän och började anta en massa saker.
Vi har gemensam vårdnad och det har aldrig varit något speciellt krabb, fram tills för ett par månader sedan.
När våran dotter var ca.3-4 månader flyttade fadern och hans sambo till sthlm för att jobba (icke permanent)
Jag tyckte väl inte det var en sådan bra idé då jag hade på känn att han sedan skulle vända allting emot mig. Men jag har ingen som helst rätt att tvinga kvar han här med sin dotter i stället för att jobba.
Han skickade sms ibland där han frågade hur hon mådde osv. När han fortfarande bodde här i närheten kom han ner ungefär 1 gån i veckan, stannat över natten två gånger, inte mer. För att hans sambo inte tillåtit det (han tofflar där)
Hans sambo har inget som helst övers för mig, en kvarglömd sak ifrån flytten vid vår separation fick henne att slå bakut och sade ”Jag vill inte ha något av Kahlans saker här, du får lämna tillbaka den så fort som möjligt” (det var en del till em lampa..)
Så om hon har sådana känslor gentemot mig med en lampateralj, undrar jag hur hon då reagerar på mitt egna kött och blod?
Fadern förändrades drastiskt under sin tid i sthlm och blev allt mer och mer aggressiv när det kom till att ha hand om sin dotter.
Han smsade sällan, ringde nästan aldrig och han hade ingen aning om sådana saker som att hon är mjölkallergiker, slutat ammat osv. osv. och det slutade med att jag då fick utskällning för att jag inte försett honom med denna information när vi från början kom överens om att HAN också får fråga lite, att jag inte ska behöva avlägga en jäklarns rapport varje vecka. Han kan ju visa ett eget intresse och inte lat vänta på att bli serverad.
Sedan ansåg jag när han började prata om att ha henne (hon har inte träffat honom sedan han åkte, hon är otroligt tykänd och bara jag har än lyckats natta henne) och jag menade på att de kunde väl börja ses över dagtid först och främst, så att hon lärde känna honom och kände sig trygg?
Men icke, enligt honom skulle hon ”ju gråta ändå” och hon hade tydligen bara en timmes minne (vad fick han det ifrån) och jag hittade tydligen på allt som hade att göra med att hon faktiskt kunde bli så ledsen att hon reagerade negativt på att vara hos honom i fortsättningen.
Han började klaga då jag skaffade en hund, det hade jag tydligen varken tid eller råd med. Han som inte ens vet att hans dotter har mjölkallergi.
Jag är egoistisk och vill styra hans liv igenom vår dotter, som jag så desperat försöker introducera för honom på ett fint och försiktigt sätt så att hon trivs och känner sig trygg.
Det är omöjligt att få med allt här.
Han kontaktade familjerådgivningen som vi ska till, kommer vi inte överens där blir det domstol. Och jag är livrädd.
Här är en man som påstår så sjuka saker om sin dotter, behandlar henne som om hon vore en ägodel och beskyller mig för alla möjliga saker.
Jag har alltid våran dotters bästa i fokus och lägger fram det på tusen olika vis, bedjar om att han ska se till hennes bästa. Men allt han svarar med är ”jag jag och jag” han har än så länge aldrig lagt fram en enda sak som skulle gynna barnet i fråga, bara sitt eget ego.
Jag är vilsen och rädd, vet inte riktigt vad jag ska göra.
Han ska ha henne första natten nu, tar hem henne på vägen ner från sthlm. Då jag tydligen ljuder om att hon kommer skrika och att det kan vara farligt för så små barn att skrika i timmar i sträck.
Och jag vet att han inte kommer ringa mig om hon gör det och han inte kan trösta och lugna, för det skulle skada hans stolthet. Så mitt barn kommer alltså ligga och skrika halsen av sig medan hon är där.
Och jag vågar heller inte neka honom henne tills någon hjälp oss reda ut det här. Han kommer bli aggressiv och våldsam.
Har jag någon som helst chans att få egen vårdnad?
Då jag anser att han aldrig sätter vår dotter i första rummet, kommer med sjuka ideér och vet inte ens hur en bäbis i den åldern utvecklats. Han jämförde henne nyligen med en bäbis på två dagar.